silvergreger

Underbart ridväder idag. Ja, naturligtvis ett underbart väder för alla andra också men vi hästmänniskor vet hur mycket ett fantastiskt ridväder betyder. Kombinationen häst, kilometervis med gräsvägar längst vattnet och solsken är fantastisk.

Idag var jag och Frida nere i Medhamra och stollade runt. Ja, det var väl mest min häst som stollade sig får jag väl erkänna. Han glömde till exempel att han inte är rädd för lastbilar. Kastade sig runt i en snygg vändning på gärdet vid R50 när vi kommit över till rätt sida. Mest för att han ville hitta på något antar jag och han lyckades till och med få Baldur att reagera.

Mycket lyckat med andra ord (Greger hade världens leende på läpparna...) men vi kom i alla fall vidare sen. Gick finfint (om än lite snabbt) tills vi red förbi en liten lada. Eller ja, typ förråd någonting. Då dunkade det nämligen till ordentligt och det blev tvärnit och uppblåsning. Det visade sig att en stackars duva hamnat på fel sida av huset, insidan. Stackaren försökte ta sig ut, genom det stängda fönstret. 

Aja, tog han sig in så tar han sig nog ut. Vi trippade förbi lite sådär på sidan och fnysande (hästen inte jag) och fortsatte. Isen i bäcken skrämdes också genom att sjunga ordentligt. Farligt farligt men spännande på samma gång. 

Sen gick det riktigt fint ett tag, trav i lagom tempo med en häst som bjuder på ordentligt (i och för sig inget ovanligt..) och som gick stadigt på tygeln utan att jag hade någonting i handen. Tvärnit när vi kom till ett geggigt parti så jag höll på att fortsätta utan häst.

Tur att man har överlevnadsinstinkt och kan kravla sig tillbaka i sadeln utan att hamna på backen. Nåja, undantag finns.

Min häst är finast helt enkelt. Jag är typ kär i honom. Underbar.