Lydia och Borka
Ja det här inlägget har inte det minsta med Greger att göra. Fast eftersom jag har två bloggar och det här är min Gregerblogg (alltså en hästblogg) så åker det här inlägget in i vilket fall.
Tog en sväng med bilen ut till Hogstad för att se på när Lydia, mitt kusinbarn red lektion på sin Borka. Hamnade först på Sharpman där jag fyndade ett fint schabrak till Greger* (ojdå, kunde visst inte hålla mig från att skriva om honom ändå...) och sen begav jag mig till ridskolan som ligger ett stenkast därifrån ungefär.
Kan inte säga annat än att Lydia är hur duktig som helst, trots Borkas försök att visa sin tuffaste sida. Han är hingst nämligen och vårkänslorna spirar... Lite väl mycket ibland kanske.
Så här fina var de i alla fall:
*ett tillfälligt tillstånd av sinnesförvirring gjorde att köpet genomfördes. glömde helt enkelt bort de femhundraelva schabraken jag redan har i min ägo....
Under bar himmel
Nu går hästarna ute dygnet runt, inte på bete än dock för det dröjer ett par tre veckor till men sen blir det massor av grönt gräs för hungriga små hästmagar. Ja alltså, de får mat nu med men mest i form av hösilage då eftersom det inte finns mer än ett par gröna strån i hagen (som äts upp så fort de tittar upp ur jorden).
Det är ju bara det att hö inte är lika gott som gräs. Därför ratar hästarna höet och slåss om de få grässtråna som finns som sagt. Jaja, de får skylla sig själva. Höet väntar på att bli uppätet och lär finnas kvar när det väl börjar kurra ordentligt i magen på de små djuren.
Det är ju bara det att hö inte är lika gott som gräs. Därför ratar hästarna höet och slåss om de få grässtråna som finns som sagt. Jaja, de får skylla sig själva. Höet väntar på att bli uppätet och lär finnas kvar när det väl börjar kurra ordentligt i magen på de små djuren.
Greger är bäst
Strålande solsken, en häst som numera nästan bara har sommarpälsskruden på och årets första humla. Kan det bli bättre?
Som vanligt var jag uppe med tuppen (dödligt trött dock vilket jag inte brukar vara men när man jobbat som en dåre hela helgen och dessutom kombinerat det med en liten fest så säger kroppen ifrån) och åkte upp till stallet. Ensam som vanligt (helt ärligt så tror jag att alla undviker mig) men det är faktiskt skönt. Man pysslar med sitt och i sin egen takt (fullfartihundranittioalltså) och tar sen en kopp kaffe hos mormor medan hästarna käkar upp sitt morgonhö.
Skrittade först på lång tygel i 20 minuter ungefär. Hade tänkt rida i paddocken först eftersom han inte riktigt ville göra vad mamma ville igår (läs min mamma, Gregers mormor) mao inte trava. I lördags däremot när jag var ute och red så var han taggad till tusen och sjövild. Nära inpå i alla fall.
För att återgå till dagens tur: Struntade i paddocken och red på ett fält nere vid stora vägen istället där vi visade upp oss för alla trafikanter som körde mellan motala och vadstena sådär på måndagsförmiddagen. En uppvisning som jag är riktigt stolt över.
Greger var hur duktig som helst och jobbade på precis sådär bra som bara han kan göra. Mjuk och fin och med en superfin taktfast trav. Jag tror mitt leende syntes ända från Vätterviksbadet.
Han hoppade de första två varven i höger men efter lite övertalning och tillrättavisning så kom han på att han inte behövde studsa. Kiropraktorn har gjort susen och det känns så skönt. Nu är vi på gång återigen! Yeah!
Som vanligt var jag uppe med tuppen (dödligt trött dock vilket jag inte brukar vara men när man jobbat som en dåre hela helgen och dessutom kombinerat det med en liten fest så säger kroppen ifrån) och åkte upp till stallet. Ensam som vanligt (helt ärligt så tror jag att alla undviker mig) men det är faktiskt skönt. Man pysslar med sitt och i sin egen takt (fullfartihundranittioalltså) och tar sen en kopp kaffe hos mormor medan hästarna käkar upp sitt morgonhö.
Skrittade först på lång tygel i 20 minuter ungefär. Hade tänkt rida i paddocken först eftersom han inte riktigt ville göra vad mamma ville igår (läs min mamma, Gregers mormor) mao inte trava. I lördags däremot när jag var ute och red så var han taggad till tusen och sjövild. Nära inpå i alla fall.
För att återgå till dagens tur: Struntade i paddocken och red på ett fält nere vid stora vägen istället där vi visade upp oss för alla trafikanter som körde mellan motala och vadstena sådär på måndagsförmiddagen. En uppvisning som jag är riktigt stolt över.
Greger var hur duktig som helst och jobbade på precis sådär bra som bara han kan göra. Mjuk och fin och med en superfin taktfast trav. Jag tror mitt leende syntes ända från Vätterviksbadet.
Han hoppade de första två varven i höger men efter lite övertalning och tillrättavisning så kom han på att han inte behövde studsa. Kiropraktorn har gjort susen och det känns så skönt. Nu är vi på gång återigen! Yeah!
Greggeman
Igår var kiropraktorn ute på återbesök. Fanns fortfarande lite låsningar i korset men inte så farligt. Satt även fast lite i första halskotan. Greger dängdes till med en gummiklubba i huvudet för att få loss den och då blev vi inte så populära. Har ni aldrig sett en sur häst så skulle ni sett Greger igår.
Fast om någon slagit mig med en klubba i huvudet hade jag nog också blivit på dåligt humör.
Nu ska han vila tre dagar igen så det blev bara borstning idag och sen utsläpp i hagen. Han blir lika besviken varje gång man inte ger sig ut på en ridtur eller annan form av arbetspass med honom. Han tycker ju att det är så roligt att ha någonting att göra. Helst hela tiden.
Nu är jag fruktansvärt sugen på att rida lektion så att jag själv får svettas lite. Greger är så rolig att rida eftersom han alltid gör sitt bästa, lär sig nya saker snabbt och älskar att arbeta. Helt ärligt så skulle han älska att "jobba" på en ridskola där han skulle få arbeta extra mycket med både kropp och huvud.
Fast jag skulle aldrig i hela mitt liv sälja honom, låna ut honom eller något annat. Defenitivt inte till en ridskola där man inte vet vem de sätter upp på ryggen. Det är ju fasen knappt jag låter min egen mor rida på honom. Överbeskyddande, jag?
Fast om någon slagit mig med en klubba i huvudet hade jag nog också blivit på dåligt humör.
Nu ska han vila tre dagar igen så det blev bara borstning idag och sen utsläpp i hagen. Han blir lika besviken varje gång man inte ger sig ut på en ridtur eller annan form av arbetspass med honom. Han tycker ju att det är så roligt att ha någonting att göra. Helst hela tiden.
Nu är jag fruktansvärt sugen på att rida lektion så att jag själv får svettas lite. Greger är så rolig att rida eftersom han alltid gör sitt bästa, lär sig nya saker snabbt och älskar att arbeta. Helt ärligt så skulle han älska att "jobba" på en ridskola där han skulle få arbeta extra mycket med både kropp och huvud.
Fast jag skulle aldrig i hela mitt liv sälja honom, låna ut honom eller något annat. Defenitivt inte till en ridskola där man inte vet vem de sätter upp på ryggen. Det är ju fasen knappt jag låter min egen mor rida på honom. Överbeskyddande, jag?
Vet ni...
Hur mycket det kan klia i kroppen på en fällande Silver Tail Gregory-pojke?
Det vet jag.
Hur mycket som helst faktiskt. Han åmar och kråmar sig när man river i pälsen med gummiskrapan och verkligen kämpar för att inte klia tillbaka eftersom han vet att han inte får det. Jag får nog med blåmärken ändå eftersom jag är så jäkla klumpig att jag slår i hörn, trösklar och maskiner på gymmet hela tiden.
Kliet är värst på bringan och på rumpan. Rumpan tycker han ju om att bli kliad på i vanliga fall (kommer du ihåg när jag trodde han skulle kicka mig i hagen Jeanette när vi var och kollade på honom? Jag trodde han var spritt språngande livsfarlig...) och ännu mera nu. Därför ser hans svans ut som hejkomochhjälpmig eftersom han kliar sig mot vattenkoppen. Dessutom bajsar han i den med jämna mellanrum så man undrar ju lite hur mycket han dricker ur den och hur mycket han kliar sig på den...
Skulle man spara all päls han fäller och lägga i en påse så skulle vi snart ha fått ihop till åtminstone två-tre kuddar. Av äkta Greger päls. Kanske vore något att tjäna lite extrapengar på?
Ang kiroprakorn förresten så gick det finfint. Greger välte inget, smakade inte på Jimmy och stod skapligt still utan allt för mycket myror i kroppen. han hittade problemen i vänster bakkors och tryckte till där. Likaså drog han rätt svansroten på gossen som då for fram i rena förskräckelsen för det var lite otäckt.
Han kommer ut i helgen igen och kollar över hästarna en gång till. Men snart är vi fit for fight och kan börja med ridlektionerna hoppas jag.
Det vet jag.
Hur mycket som helst faktiskt. Han åmar och kråmar sig när man river i pälsen med gummiskrapan och verkligen kämpar för att inte klia tillbaka eftersom han vet att han inte får det. Jag får nog med blåmärken ändå eftersom jag är så jäkla klumpig att jag slår i hörn, trösklar och maskiner på gymmet hela tiden.
Kliet är värst på bringan och på rumpan. Rumpan tycker han ju om att bli kliad på i vanliga fall (kommer du ihåg när jag trodde han skulle kicka mig i hagen Jeanette när vi var och kollade på honom? Jag trodde han var spritt språngande livsfarlig...) och ännu mera nu. Därför ser hans svans ut som hejkomochhjälpmig eftersom han kliar sig mot vattenkoppen. Dessutom bajsar han i den med jämna mellanrum så man undrar ju lite hur mycket han dricker ur den och hur mycket han kliar sig på den...
Skulle man spara all päls han fäller och lägga i en påse så skulle vi snart ha fått ihop till åtminstone två-tre kuddar. Av äkta Greger päls. Kanske vore något att tjäna lite extrapengar på?
Ang kiroprakorn förresten så gick det finfint. Greger välte inget, smakade inte på Jimmy och stod skapligt still utan allt för mycket myror i kroppen. han hittade problemen i vänster bakkors och tryckte till där. Likaså drog han rätt svansroten på gossen som då for fram i rena förskräckelsen för det var lite otäckt.
Han kommer ut i helgen igen och kollar över hästarna en gång till. Men snart är vi fit for fight och kan börja med ridlektionerna hoppas jag.
Han är lite bättre än alla andra för alltid
Dålig update igen.
I morgon kommer i alla fall kiropraktorn och knäcker Greger lite. Det kan han behöva min lilla halta prins.
Inte så farligt som det låter (hoppas jag) men han markerar i högervarvet och nu vill jag få ordning på det. Friserade honom idag inför morgondagen (han måste ju se fin ut när han får besök) men det kunde lika gärna varit. Visst är manen kortare nu men inte mycket finare. Matte är inget vidare på att klippa jämnt så nu får vi hoppas att han inte blir mobbad i hagen av resten av gänget.
Annars går allt finfint. Fäller gör han som jag vet inte vad men det har ju sin charm också. Våren är på väg på riktigt och vi njuter i solen samtidigt som jag tuggar både grus och päls mellan tänderna i mina febrila försök att få fram hans korta, glänsande sommarpäls.
Det tar sin tid men den som väntar på något gott (får jobba ihjäl sig)...
I morgon kommer i alla fall kiropraktorn och knäcker Greger lite. Det kan han behöva min lilla halta prins.
Inte så farligt som det låter (hoppas jag) men han markerar i högervarvet och nu vill jag få ordning på det. Friserade honom idag inför morgondagen (han måste ju se fin ut när han får besök) men det kunde lika gärna varit. Visst är manen kortare nu men inte mycket finare. Matte är inget vidare på att klippa jämnt så nu får vi hoppas att han inte blir mobbad i hagen av resten av gänget.
Annars går allt finfint. Fäller gör han som jag vet inte vad men det har ju sin charm också. Våren är på väg på riktigt och vi njuter i solen samtidigt som jag tuggar både grus och päls mellan tänderna i mina febrila försök att få fram hans korta, glänsande sommarpäls.
Det tar sin tid men den som väntar på något gott (får jobba ihjäl sig)...
