silvergreger

Japp, det blev en sådan idag för Pia M som är heöt otroligt duktig. Har ridit för henne till och från i flera år och man känner sig alltid nöjd efter hennes pass, hur illa det än har gått konstigt nog.

Lätt att ha att göra med är hon också, konkret och det känns som om man pratar med henne flera timmar varje dag när man träffar henne.

Anyway. Lektionen gick över förväntan (med tanke på att jag inte ridit lektion sen i september eller så) och Greger skötte sig fint. Ja, riktigt jobbigt var det såklart och han protesterade lite i förflyttningarna men inte så mycket som jag trodde att han skulle göra. Blev en hel del galopparbete med och efter ett tag fungerade även det. När jag slutade hjälpa honom vill säga och blev tillsagd att jag faktiskt fick visa att jag var arg på homom. Då skärpte han sig den lilla mannen.

Fick mycket beröm för hur fin han har blivit i sidorna, formen och stadigheten så att säga. Känns bra när Pia säger att vi har gjort ett bra jobb för hon slösar inte på beröm (och det är en bra sak!) så jag svävar lite på moln faktiskt. Känns bra när man lyckas.

Svettig som sjutton blev han men rullade sig så ordentligt i hagen att det nog slutade klia. Grattis mamma som har honom i morgon. Dammig och fin blev han, ditt lilla barnbarn.

Ja, som ni förstår av rubriken så har det inte gått bra idag. Skulle åkt i väg på löshoppning men hästkräket vägrade gå in i transporten. Blev helt blockerad och trotsig.

Han var billig då kan jag lova. Emelie ska kontaktas och hästfan (ursäkta språket) ska få sig både en och annan dust. Emelie har nämligen inga problem med transporter till skillnad från mig. Då ska han få se på annat.

Jaja, vi åkte iväg på löshoppning ändå. Man har ju alternativ så att säga. Pingu blev gladare än gladast och hoppade hur fint som helst (och högt ofc) som vanligt. Bästa utflykten på länge tyckte han som de senaste gångerna av transportering bara fått åka till tandläkaren.

Greger han fick gå och ruttna i hagen istället. Rätt åt honom.

           

Jag älskar honom så mycket att jag vet inte vad.

Underbart ridväder idag. Ja, naturligtvis ett underbart väder för alla andra också men vi hästmänniskor vet hur mycket ett fantastiskt ridväder betyder. Kombinationen häst, kilometervis med gräsvägar längst vattnet och solsken är fantastisk.

Idag var jag och Frida nere i Medhamra och stollade runt. Ja, det var väl mest min häst som stollade sig får jag väl erkänna. Han glömde till exempel att han inte är rädd för lastbilar. Kastade sig runt i en snygg vändning på gärdet vid R50 när vi kommit över till rätt sida. Mest för att han ville hitta på något antar jag och han lyckades till och med få Baldur att reagera.

Mycket lyckat med andra ord (Greger hade världens leende på läpparna...) men vi kom i alla fall vidare sen. Gick finfint (om än lite snabbt) tills vi red förbi en liten lada. Eller ja, typ förråd någonting. Då dunkade det nämligen till ordentligt och det blev tvärnit och uppblåsning. Det visade sig att en stackars duva hamnat på fel sida av huset, insidan. Stackaren försökte ta sig ut, genom det stängda fönstret. 

Aja, tog han sig in så tar han sig nog ut. Vi trippade förbi lite sådär på sidan och fnysande (hästen inte jag) och fortsatte. Isen i bäcken skrämdes också genom att sjunga ordentligt. Farligt farligt men spännande på samma gång. 

Sen gick det riktigt fint ett tag, trav i lagom tempo med en häst som bjuder på ordentligt (i och för sig inget ovanligt..) och som gick stadigt på tygeln utan att jag hade någonting i handen. Tvärnit när vi kom till ett geggigt parti så jag höll på att fortsätta utan häst.

Tur att man har överlevnadsinstinkt och kan kravla sig tillbaka i sadeln utan att hamna på backen. Nåja, undantag finns.

Min häst är finast helt enkelt. Jag är typ kär i honom. Underbar.