silvergreger

Idag hade Bitto, jag & Hanna bestämt att vi skulle rida ut tillsammans. Sarah och jag åkte upp till stallet på morgonkvisten för att ge hästarna frukost och släppa ut dom i den dimfrostiga hagen.
Efter att vi gjort detta så åkte vi hem och bjöd in Bitto med barnbarn på frukost, efter att vi suttit och pratat en stund så åkte vi upp till stallet allihop förutom Sarah som var tvungen att åka och jobba.
Nästan precis efter det att vi kommit upp så dök Hannna (som hade haft musjakt på morgonen) upp.
Efter mockning så kom barnbarnets pappa för att hämta hem sitt lilla barn. Fast först fick hon  rida en sväng med Pingu och pappa som ledslagare.
Gregger stod gnäggande och trampade otåligt i hagen och ville in i stallet för att se vad vi sysslade med (eller var det något annat som lockade måntro).
Till slut fick alla tre komma in och vi gjorde iordning dom för ritten. Sedan gav vi oss iväg neråt Medhamra men jag hann nog inte mer än 300 meter förren jag kände att Gregger inte gick riktigt rent med vänsterfram fortsatte lite till för att se om det gick över, provade att trava honom men det blev ju inte bättre, så snoppet för oss så blev det bara att ta och vända hemåt för våran del medans dom andra fortsatte.
Gregger kunde inte förstå varför vi var tvungna att vända och man riktigt såg hur besviken han var, då vi "linkade" hem tillsammans.
Ja som sagt det blir aldrig som man tänkt sig.

Tack & hej från mormor Mia

Igår gick det jättebra att rida. Greger samarbetade verkligen och var uppmärksam hela tiden. Han är snäll för det mesta men ibland så finns det så mycket annat att fundera på så att han "glömmer" bort att jag faktiskt sitter på ryggen. Blir då superförvånad om jag tar tillbaka honom ordenltigt för att få honom uppmärksam och så rynkar han sin lilla mule bara för att han blir sååå sur. Efter ett tag är det glömt och han blir glad igen.

    Igår hade jag ingenting i handen, han bjöd på bra hela tiden, tog tempoväxlingarna som ingenting och fattade rätt galopp hela tiden. Det känns verkligen att han har utvecklats så himla mycket på de här lite mer än sju månaderna jag har haft honom. Vi håller på att växa ihop.:)

Idag blev det marktträning och promenad i det fina höstvädret. Stod och såg ut över Östgötaslätten och Vätterns klara vatten och bara kände hur bra jag mådde av allting. Det finns inget bättre än att tillbringa tid med hästen, speciellt som han njuter lika mycket som mig vad gäller vackra utsikter. Fick han bestämma skulle vi kunna stå i en halvtimme och bara kolla på allting. Med mulen i min nacke och spetsade öron.
   Jag älskar honom så att det gör ont. Jag låter honom aldrig försvinna.

Lycka är att känna hur allting bara klaffar och flyter på när man inte har några förväntningar alls förutom att man hoppas på att sitta kvar. Skrittade runt barbacka idag och Greger lydde min minsta vink. Tänk vad mycket ljusare dagen blir då även om det är gråmulet ute.

Jag har världens bästa häst.


klicka på länken nedan och se något helt fantastiskt.

http://www.youtube.com/watch?v=mqi0NlPvMEQ



En dag ska jag och Greger kunna det där. Helt underbart.

...som blir till arg Gregerägare. Tömkörde idag och gossen ville inte alls samma sak som mig (och jag inte samma sak som honom, det sa han klart och tydligt...).

   Det är ganska blött ute nu, och speciellt på grusvägen där vi höll till idag. Den är nämligen full av gropar och leriga partier men går alldeles utmärkt att hålla till på om man tömkör. Tycker dock inte Greger. Han vill inte blöta ner sina små söta hovar om han gör det på eget bevåg.
   Ut på gärden och ner i diken blev det idag och jag arbetade sakta upp en ilska. En ilska som mycket hörde till att de som nattade hästarna igår inte hade gett Greger allt hans hö utan bara tagit ut ungefär hälften ur påsen. Så egentligen var det ju inte Greger jag var arg på men det är lätt att man blir frustrerad på allt annat när man är arg.

   Så ingen jättebra dag idag men vädret var i alla fint. Nu är han även nyfriserad och "fin" i manen, om än lite taggig. Å så har vi myst massor, kliat rumpan (Gregers favorit..), kliat nosrygg, pussat mule och rensat kardborrar. Mycket bättre än att brottas på åkrarna tycker både jag och Greger.;)

Efter att trasslat med Pingus klippning (drar en kort sammanfattning: Pernilla hann klippa halva honom innan strömmen helt plötsligt försvann. Vi kastade in honom i lådan och åkte och klippte lill-Prinsen hemma på vår gårdsplan, så nu är det hästpäls i hela våran trädgård...) så gav jag och Greger oss ut på nya äventyr.

   Ärtig och pigg som fasen var han och spelade över en hel del. Till exempel så var Tommy och hans bil livsfarlig (vanligtvis bryr han sig inte ett dugg hur mycket det än skramlar och låter omkring honom), Vi fjädrade iväg längs grusvägarna och vidare på fältet bakom Kullen.
   Riktigt, riktigt roliga att rida idag även om han som sagt styrde till det ibland. Men pigg och framåt hela tiden. Mycket trevligt.:)


Måste frisera honom någon dag också, han börjar bli alltför långhårig igen.

Nåja, det är det väl egentligen. Men idag blev det bara mockning och koll i hagen för min nacke och mitt huvud värker som satan och har gjort så till och från hela helgen (så går det när man har roligt och trevligt sällskap och inte kan låta bli att skratta hela tiden samt sover på en ganska så usel tältsäng) så jag orkade inte göra något. Mockningen var nog så jobbig eftersom Gregerpojken tycker att dagen är totalt misslyckad om han inte lyckas grisa ner all torv i hela boxen... Skithästen.

   Glad blev han när jag klev ut i hagen i alla fall och han kom direkt fram för att pussa på mig och bli kliad på rumpan. Sen kom Mon Ami fram och ville kela hon också, då blev Greger sur och jagade iväg henne. Förtrollningen var bruten eftersom hon vägrade ge sig och envisades med att tränga sig på. Så då gick jag och pratade med Pingu ett tag istället.

   Imorgon har jag planerat att tömköra, hoppas att han är på bra humör bara. Det vill säga inte på sitt busiga humör för då hittar han på allt möjligt som han inte ska. Onsdag blir det morochdotter tur då jag ska ta hand om Domingo, och mamma rida Greger. Vi får hoppas att vi överlever..;)

/Sarah

Det är precis så här som jag vill att hösten ska vara, sol, hög & klar luft och ingen blåst samt underbara hästar.
Greger & jag och Marie & Lancer gav oss iväg på en tur ner till Medhamra.
Greger tyckte att det var jätte spännade och traskade på glatt. Han var jätte duktigt nere vid R 50 trots att det kom både vanliga bilar och en lastbil med fladdrande pressening som dessutom var "så snäll så" och la sig på tuttan men lille Gregge han bara stod där och tittade.
Sedan travade vi (vinglande och lite snubblande) oss runt gärderna men med ett väldigt glatt humör i det härliga vädret.
Lancer (snart 15 år) tyckte att det var många saker som var läsklga längs vägen men inte Greger inte. Det enda som var lite läskligt var en stor sten som låg ute i sjön (den kunde ju ha hoppat upp och slagit honom i huvudet).
När vi kom hem till stallet igen så var vi båda lika glada över att ha varit ute i det underbara höstvädret.
I bland är livet helt underbart.

Tack & hej från
Mormor Mia

Usch vad dålig jag är på att uppdatera här... Tro inte att Greger inte får någon sysselsättning bara för att jag inte berättar om allt här. Grejen är den att vi har en bok i stallet där vi skriver om hans bravader dagligen och då blir det lätt att man glömmer bort silvergreger.blogg.se. Det känns liksom som om man redan har skrivit klart.

   Idag blev det i alla fall en sväng ut först som uppvärmining tillsammans med Marie och Lancer. Frågade Marie om hon var sugen att prova Greger en stund och det ville hon gladeligen, så vi begav oss till paddocken.
   Stackars Greger blev helt slut efter passet. Berodde dock mest på att han sprang runt och fjantade sig så att både jag och Marie fick slita för att få honom att gå RAKT fram och inte tvära åt både höger och vänster. Under tiden som Marie red Greger hoppade jag upp på Lancer. Kan säga som så att jag aldrig ens kommer att överväga att köpa en häst som är drygt 1,70 i mkh hur snäll och go hästen än må vara. Nej jag föredrar nog Gregerstorlekar (runt 1,52-1,55). Blir lite mindre att hålla reda på.

   Skulle dock inte göra mig särskilt förvånad om Greger växte och blev 1,60, så mycket som han växt under den korta tid jag haft honom. Jaja, den dagen den sorgen. Han är ju ändå den bästa häst jag någonsin kan ha.