nära-döden-upplevelse

Ibland är det inte bra att ha en häst som inte är ett dugg rädd för bilar. Eller vägar. Inte ens stora vägar.

Det blir lätt panik om hästen i fråga tycker att en äldre man som skakar mattor på farstutrappen är farligare än de fyra bilarna som kommer farande mot en (förvisso på rätt långt håll) i 90 kilometer itimmen och fryser fast utan att röra sig varken framåt eller bakåt.

Det är då man är tacksam över att vara relativt smidig och spänstig samt stark som en oxe (speciellt när det verkligen behövs) så att man kan hoppa av ch dra åbäket över vägen.

Så att man slipper bli en notis i tidningen a´la "ryttare mosad på vägbanan, hästen klarade sig utan större skador". Typ.

Kommentarer
Postat av: Hanna

Haha, känner igen det där. Att gå ut på vägen går bra, men sen ska man ju stanna och fundera mitt på vägen en stund också.

2008-03-21 @ 23:18:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0