silvergreger

Ja, om jag inte hade tyckt så synd om min stackars drogade häst i torsdags så hade ni fått se ett ganska festligt filmklipp på en snarkande Greger med huvudet uppallat på en ställning och vacklande bakhovar. Ja, han har vanan att vilja vila bakhovarna så ofta det bara går och det gick lite mindre bra i ett drogat tillstånd. Fast han höll sig på benen i alla fall.

Det hittades en litenlitenliten flisa av en vargtand i munnen och området runt den flisan var lite röd och irriterad. Veterinären trodde inte att det var något som egentligen påverkat hans beteende, eftersom det var en så liten grej (i övrigt var munnen en tiopoängare) men jag och mamma känner Greger så tänker vi på ett annat sätt.

Han är nämligen väldigt larvig. Eller ja, har han ont någonstans så är han färdig att dö även om det så bara rör sig om ett litet taggstick eller liknande. Det vet man ju själv också att har man ont i munnen så går man runt och irriterar sig på det hela tiden och tycker ganska synd om sig själv. Greger är inte riktigt så macho som han vill utge sig från att vara, även om han är modig på alla andra sätt.

Får se nu om det här har löst problemet, vi har köpt ett nytt bett också eftersom han börjat bita sig fast i det andra vi har. Bättre att kunna variera med ett par stycken olika så man inte utsätter honom för tryckskador i munnen.

Nu är vi sugna på att galoppera över alla härliga stubbåkrar som dyker upp överallt. Hoppas vi kan göra det snart.