Vi försöker igen!
Nä, vi har inte dött. Bara glömt bort/inte orkat med bloggen ett tag. Funderar på att skapa en ny så att jag kan ha både min och Gregers på samma mail typ. Jag vet jag ät fruktansvärt lat när det kommer till sådana här saker men det är faktiskt ganska jobbigt att logga in/logga ut och komma ihåg alla jädrans lösenord som man har överallt.
Ja, i alla fall. Greger mår prima men är lite arg på andra hästar för tillfället, åtminstone på ett par av hans stallkamrater i alla fall.
Häromveckan hade jag honom uppbunden i stallgången efter att ha varit ute och rasat av lite energi på gräsvägarna. En liten tjej som har sin ponny i stallet ledde in sin (nämnda) vän och skulle ställa upp sig i gången också, mitt emot oss. Det gick sådär...
Greger som i vanliga fall är vänligheten själv kastade sig framåt i kedjorna och försökte bita den fyrbenta varelsen som uppenbarade sig framför honom. De står dessvärre även i boxarna bredvid varandra och det är inte alltid så lugnt borta i hörnet längre.
Tror att allt det här beror på att jag inte kunnat rida ordentligt under en period eftersom det är så nedrans dåligt underlag och tråkigt väder. Stenhårt i backen och knappt någon snö att prata om.
Skrittarbete i all ära (jag tycker helt ärligt att det är ett suveränt sätt att få de små liven extra mjuka och lyhörda även om man jobbar i ett lugnt tempo) men har man en häst som min så måste man ha åtminstone ett par rejäla galopp och travpass per vecka för annars fortplantar sig alla myror i benen och sprider sig ut i resten av kroppen. Speciellt till huvudet. Han gör fortfarande inga dumheter som bockningar eller bakutsparkar när man sitter på men som han kan bete sig i linan eller i hagen!
Det är ett under att man vågar sitta på honom överhuvudtaget när man vet hur han kan bete sig.
Men till saken då.
När det nu är såhär hårt i backen stapplar vi mest fram. Greger avskyr när det är fruset (man får faktiskt ont i fossingarna då) och jag tycker faktiskt synd om honom. Fast nu går vi mot bättre, ljusare och mjukare tider och inga är gladare än mig och Greger.
VI VILL HA SOMMAR!!!!!!!!!!!
Ja, i alla fall. Greger mår prima men är lite arg på andra hästar för tillfället, åtminstone på ett par av hans stallkamrater i alla fall.
Häromveckan hade jag honom uppbunden i stallgången efter att ha varit ute och rasat av lite energi på gräsvägarna. En liten tjej som har sin ponny i stallet ledde in sin (nämnda) vän och skulle ställa upp sig i gången också, mitt emot oss. Det gick sådär...
Greger som i vanliga fall är vänligheten själv kastade sig framåt i kedjorna och försökte bita den fyrbenta varelsen som uppenbarade sig framför honom. De står dessvärre även i boxarna bredvid varandra och det är inte alltid så lugnt borta i hörnet längre.
Tror att allt det här beror på att jag inte kunnat rida ordentligt under en period eftersom det är så nedrans dåligt underlag och tråkigt väder. Stenhårt i backen och knappt någon snö att prata om.
Skrittarbete i all ära (jag tycker helt ärligt att det är ett suveränt sätt att få de små liven extra mjuka och lyhörda även om man jobbar i ett lugnt tempo) men har man en häst som min så måste man ha åtminstone ett par rejäla galopp och travpass per vecka för annars fortplantar sig alla myror i benen och sprider sig ut i resten av kroppen. Speciellt till huvudet. Han gör fortfarande inga dumheter som bockningar eller bakutsparkar när man sitter på men som han kan bete sig i linan eller i hagen!
Det är ett under att man vågar sitta på honom överhuvudtaget när man vet hur han kan bete sig.
Men till saken då.
När det nu är såhär hårt i backen stapplar vi mest fram. Greger avskyr när det är fruset (man får faktiskt ont i fossingarna då) och jag tycker faktiskt synd om honom. Fast nu går vi mot bättre, ljusare och mjukare tider och inga är gladare än mig och Greger.
VI VILL HA SOMMAR!!!!!!!!!!!
Kommentarer
Postat av: Pernilla
Mjukare tider- härligt, men först ska vi till ridhuset den 25:e!!!!!!Vi ses då o hör av er om tid
Trackback
