silvergreger

Okej vi är inte så bra på det här.

Kan berätta att ridningen går finfint just nu. Ja åtminstone när jag och Greger är partners. När han och mamma (läs; mormor) ska ut och jobba är det skillnad. Då går det finfint till en början men sen går det utför. På riktigt. I galoppen till exempel. Då ramlar de omkull vilket resluterar i besök på akuten med ont i knän och höfter och gud vet vad. Sen var Greger förvirrad och undrade vad han hade gjort medan mamma hoppade på kryckor därhemma. Dessutom har mamma lyckats tappa rösten också.

Så kan det vara. Fast det är nog lugnt och tyst där hemma i Lyckhem nu. Tyckte min bror i alla fall.

Greger och jag funderar på om distansritt skulle vara något att prova på. Vi ska bara få upp kondisen lite båda två först. Eller ganska mycket faktiskt (tur att vi har hela livet på oss...).

Hej så länge, får se när jag har tid igen.