Jag är hans, bara hans
Hmm... ja så låter det i stallet varje morgon. Från Greger alltså. Man går igenom de vanliga procedurerna som att fodra, lägga ut höet i hagen och sist men inte minst ta på grimmor på de hästar som inte så villigt låter sig infångas i hagen.
De står alla i bakre raden i stallet, bakom Gregers box som är i mittenraden. Han tycker inte alls om det kan jag lova. Först glor han på mig som om jag vore dum i huvudet när jag traskar bort till Margina för att börja med henne. I tät följd följer Hatti, Dina och Domingo. Jag hinner inte mer än att dra på Hatti grimman innan Greger börjar dunka benen av sig i boxväggarna för att få min uppmärksamhet. Varvat med gnäggande och huvudnickningar.
Visar klart och tydligt att jag är hans och ingen annans. Inte ens Pingus även om så är fallet (går man ut efter den ene i hagen kommer snart den andra springande efter för att följa med, alternativt försök till att bitas). men det är ju lugnt. För han är min och ingen annans heller. <3
De står alla i bakre raden i stallet, bakom Gregers box som är i mittenraden. Han tycker inte alls om det kan jag lova. Först glor han på mig som om jag vore dum i huvudet när jag traskar bort till Margina för att börja med henne. I tät följd följer Hatti, Dina och Domingo. Jag hinner inte mer än att dra på Hatti grimman innan Greger börjar dunka benen av sig i boxväggarna för att få min uppmärksamhet. Varvat med gnäggande och huvudnickningar.
Visar klart och tydligt att jag är hans och ingen annans. Inte ens Pingus även om så är fallet (går man ut efter den ene i hagen kommer snart den andra springande efter för att följa med, alternativt försök till att bitas). men det är ju lugnt. För han är min och ingen annans heller. <3
Vårkänslor?
Greger har haft en vilovecka. Det märktes idag kan jag lova. Det var spring i benen och gärna full fart framåt fast på ett bra sätt. Han var sådär roligt pigg som hästar kan vara ibland.
Vågade mig dock inte ut på någon längre tur, det räckte med svängen vi skrittade ut först för att känna att det nog kunde barka åt fanders om han fått springa på öppna gräsytor och kilometerlånga grusvägar. Det var VÄLDIGT fjädrande steg och gungande skritt.
Det blev paddocken med andra ord och det gick så underbart bra! Kändes som om jag hade värsta bästa dressyrhästen under mig (okej nästan iaf) och han gjorde allt jag ville. Bjöd framåt hela tiden och riktigt njöt av att få arbeta.
Galoppfattningarna flöt på, lite problem i höger som inte är hans starka varv men det blev bättre och bättre efter några fler galoppfattningar. I vänster varv kan han nästan fatta galopp direkt från skritt även om det bara är han själv som övat på det.
Lite strulande i halterna eftersom han var lite väl ivrig men han lugnade ner sig såpass mycket att han tillslut gjorde raka halter och stod still tills jag sa åt honom att han fick gå.
Igår fick han julkapp också, en ny vän. Blå leksaksbollen. han har inte fått honom presenterad i upplåst tillstånd men han öppnade paketet iaf och det var spännande, även om det mest var morötterna som lockade. När jag kommit på hur man lägger in filmklipp på youtube eller liknande så kan jag visa julklappsöppnarfilmen. Tills dess får ni hålla till godo med bilder på Greger i boxen. Men som sagt så är det Greger så hela han syns inte. Mest mular nosryggar, öron osv. Nyfikna djur är inget lätt att ta kort på. Speciellt inte om man står inne i boxen.
Har även kommit på att Greger kanske är pigg på grund av vårkänslor. Jag fick nämligen ta av mig jackan när jag red. I DECEMBER månad! Jag red i bara en långärmad i en timmes tid. Helt sjukt....
jaja någon gång skulle det ske
Idag blev det en spyttetur i sktritt ut som uppvärmning och sen la vi beslag på paddocken. "Vi" var jag och Greger och Frida med Pingu.
Red runt som vanligt och allt gick bra. Kom till det stadiet där vi varken kommer framåt eller bakåt när vi skulle öva lite på ryggningar men det gav sig och han fick fart åt båda hållen tillslut.
Sen fick han lite mer fart. I galoppen. Lite väl mycket fart så jag tog tillbaka honom samtidigt som jag höll om med skänklarna för att han inte skulle sakta av. Då blev han sur eller förvånad, vad vet jag och bockade (!) med mig. Tror att han blev mer förvånad än jag faktiskt. Första gången någonsin han gör något sådant men nu när han kommit på att det går så får vi kanske känna av det lite oftare... hehe. Blir spännande att se.
Btw. så kan jag ju här på bloggen avslöja Gregers julklappar, jag tror inte han har tillgång tll Internet i stallet. Han får en... LEKPARK! Ja eller inte riktigt men han får en boll (hästboll fast inte en sådan man kan lägga godis i ) och så får han ett kvastborsta att klia rumpan på. Jag vet att någon kommer bli överlycklig.<3
Fred och god växt.
/Sarah
Red runt som vanligt och allt gick bra. Kom till det stadiet där vi varken kommer framåt eller bakåt när vi skulle öva lite på ryggningar men det gav sig och han fick fart åt båda hållen tillslut.
Sen fick han lite mer fart. I galoppen. Lite väl mycket fart så jag tog tillbaka honom samtidigt som jag höll om med skänklarna för att han inte skulle sakta av. Då blev han sur eller förvånad, vad vet jag och bockade (!) med mig. Tror att han blev mer förvånad än jag faktiskt. Första gången någonsin han gör något sådant men nu när han kommit på att det går så får vi kanske känna av det lite oftare... hehe. Blir spännande att se.
Btw. så kan jag ju här på bloggen avslöja Gregers julklappar, jag tror inte han har tillgång tll Internet i stallet. Han får en... LEKPARK! Ja eller inte riktigt men han får en boll (hästboll fast inte en sådan man kan lägga godis i ) och så får han ett kvastborsta att klia rumpan på. Jag vet att någon kommer bli överlycklig.<3
Fred och god växt.
/Sarah
Inte mycket har hänt
Det har blivit en vilovecka för Greger. Jag har jobbat hela veckan, börjat tidigt och slutat sent och likaså mamma. Så i morgon lär det väl bli att hålla sig kvar för kung och fosterland, förutsatt att det inte är isgata eller stenhårt i backen.
Då får han banne mig hålla sig på alla fyra hovarna i ett lugnt tempo. Så att han hinner med sig själv den lille snubblisen.
Då får han banne mig hålla sig på alla fyra hovarna i ett lugnt tempo. Så att han hinner med sig själv den lille snubblisen.
Skräckupplevelse!
-Ja vad ska man säga, annat än att den lille, kan konsten att skrämma upp en rejält. Det var nämligen som så att när jag skulle hämta in honom ifrån hagen i lördags, stod det naturligtvis en massa hästar i vägen för den ena grinden.
Jag tänkte som så, att det är ju ingen mening med att utmanna ödet genom att tränga mig igenom den matsugna skocken, utan jag tog helt enkelt och knallade runt stallet så att jag skulle kunna gå ut den andra vägen.
När jag stod där och mixrade med grinden så blev Greger "skit" rädd för något (har ingen aning om vad) han slängde sig bakåt så att grimskaftet gled ur näven på mig.
Sedan gjorde han en helomvändning och for iväg genom hagen med grimma och grimskaft hängande efter sig.
Alla dom andra hästarna gav sig efter honom,varenda en blev som tokiga galopperade, bockade samt brallade helgalet, den som var värst var ju som ni alla förstår.......Greger.
Det är otäckt hur många tankar som man hinner tänka när något sådant här händer, den första som kom upp i skallen var, hur sjutton ska jag kunna berätta för Sarah att hennes häst har trampat på grimskaftet och brutit nacken? Var får jag tag på en ny Greger (som om det skulle finnas)?
Hur ska jag få stopp på dom?
Alla andra som var i stallet kom springande och frågade vad dom kunde hjälpa till med?
Släng ut mat blev min kommentar och tack & lov är dom ju matglada så när maten serverades, lugnade dom ner sig en och en t.o.m älskade Greger gick fram till en hög så att vi fick tag i honom, utan att han hade hunnit bruttit nacken.
Tack alla ni som hjälpte till.
Tack & hej från Mormor Mia
Jag tänkte som så, att det är ju ingen mening med att utmanna ödet genom att tränga mig igenom den matsugna skocken, utan jag tog helt enkelt och knallade runt stallet så att jag skulle kunna gå ut den andra vägen.
När jag stod där och mixrade med grinden så blev Greger "skit" rädd för något (har ingen aning om vad) han slängde sig bakåt så att grimskaftet gled ur näven på mig.
Sedan gjorde han en helomvändning och for iväg genom hagen med grimma och grimskaft hängande efter sig.
Alla dom andra hästarna gav sig efter honom,varenda en blev som tokiga galopperade, bockade samt brallade helgalet, den som var värst var ju som ni alla förstår.......Greger.
Det är otäckt hur många tankar som man hinner tänka när något sådant här händer, den första som kom upp i skallen var, hur sjutton ska jag kunna berätta för Sarah att hennes häst har trampat på grimskaftet och brutit nacken? Var får jag tag på en ny Greger (som om det skulle finnas)?
Hur ska jag få stopp på dom?
Alla andra som var i stallet kom springande och frågade vad dom kunde hjälpa till med?
Släng ut mat blev min kommentar och tack & lov är dom ju matglada så när maten serverades, lugnade dom ner sig en och en t.o.m älskade Greger gick fram till en hög så att vi fick tag i honom, utan att han hade hunnit bruttit nacken.
Tack alla ni som hjälpte till.
Tack & hej från Mormor Mia
Nä fy fasen, jag tänker inte röra mig!
Så tänkte Greger idag. Jag var tydligen en väldigt jobbig mamma just under vår ridtur på morgonkvisten. Jag tvingade honom nämligen att jobba och det hade hästkraken ingen lust med. Nej han ville följa med rådjuren som hoppade omkring på gärdet till skogen och han ville se vad Hatti egentligen höll på med på grusvägen med Susanne efter sig (tömkörning för den som undrar).
Dessutom var det fruset och hårt i backen och det underlaget tycker inte prinsen om.
Det blev bara skritt pga underlaget men man kan ju jobba ändå. Körde lösgörande bogövningar (rygga längst staketet ett par steg, vänd utåt och tryck undan från bogen). Ganska snurrigt tycker Greger men han brukar göra så gott han kan och göra vad jag vill.
Men inte så mycket idag. Tillslut stod han bara där och gick varken framåt eller bakåt. Bet mig i benet gjorde han också den fulingen när han skulle "undersöka" mina skor. Då blev jag arg på honom, gav upp ett högt indiantjut (skit samma om de på Bruksis undrade vad jag höll på med, efter min dans skäms jag inte för någonting) och det fick minsann fart på honom. Kruxet var att jag red barbacka. Satt kvar men det var nära markkänning den här gången... ;)
Blev alldeles varm när han gnäggade åt mig lite sådär halvlågt när jag hämtade honom i hagen och han gick emot mig. Man behöver inte mycket för att sväva på moln under resten av dagen.
Dessutom var det fruset och hårt i backen och det underlaget tycker inte prinsen om.
Det blev bara skritt pga underlaget men man kan ju jobba ändå. Körde lösgörande bogövningar (rygga längst staketet ett par steg, vänd utåt och tryck undan från bogen). Ganska snurrigt tycker Greger men han brukar göra så gott han kan och göra vad jag vill.
Men inte så mycket idag. Tillslut stod han bara där och gick varken framåt eller bakåt. Bet mig i benet gjorde han också den fulingen när han skulle "undersöka" mina skor. Då blev jag arg på honom, gav upp ett högt indiantjut (skit samma om de på Bruksis undrade vad jag höll på med, efter min dans skäms jag inte för någonting) och det fick minsann fart på honom. Kruxet var att jag red barbacka. Satt kvar men det var nära markkänning den här gången... ;)
Blev alldeles varm när han gnäggade åt mig lite sådär halvlågt när jag hämtade honom i hagen och han gick emot mig. Man behöver inte mycket för att sväva på moln under resten av dagen.
Tack Greger
Tack för att du kom in och såg ut som en vandrande (dock torr) lerhög idag.
Tack för att du hade myror i benen och försökte käka upp grimskaften du satt fast i.
Tack också för att du dunkade ditt huvud i mitt när du skulle kolla vad jag gjorde med din man.
Tack för att du la dig ner och rullade TVÅ gånger på raken när jag släppte ut dig igen.
Och tack gode gud för att det är mamma som har honom i morgon. För nu ser han ännu värre ut. ;)
Och tack för att du finns.
Tack för att du hade myror i benen och försökte käka upp grimskaften du satt fast i.
Tack också för att du dunkade ditt huvud i mitt när du skulle kolla vad jag gjorde med din man.
Tack för att du la dig ner och rullade TVÅ gånger på raken när jag släppte ut dig igen.
Och tack gode gud för att det är mamma som har honom i morgon. För nu ser han ännu värre ut. ;)
Och tack för att du finns.
AHA-upplevelse
I går hade jag min aha-upplevelse med Gregge man, det var helt underbart.
Red mycket åttvolter och han lyssnade totalt på mig, tillslut hade jag inget i "handen",däremot
ett "fruktansvärt" skjut från baken.
Att det sedan var helt vindstilla och solsken under den tiden jag red gjorde ju inte det hela sämre.
I bland känner man att livet är underbart och det var precis vad jag gjorde.
Tack älskade unge för att du trodde på mitt "barnbarn" och köpte honom när jag själv var tveksam till
att köpa en sådan ung pålle.
Älskar er båda.
Tack & hej från mormor Mia
Red mycket åttvolter och han lyssnade totalt på mig, tillslut hade jag inget i "handen",däremot
ett "fruktansvärt" skjut från baken.
Att det sedan var helt vindstilla och solsken under den tiden jag red gjorde ju inte det hela sämre.
I bland känner man att livet är underbart och det var precis vad jag gjorde.
Tack älskade unge för att du trodde på mitt "barnbarn" och köpte honom när jag själv var tveksam till
att köpa en sådan ung pålle.
Älskar er båda.
Tack & hej från mormor Mia
Mystur
Tack och lov för att jag brås på min pappa. Mornar är till för att utnyttjas, man ska inte ligga och dra sig alltför länge i bingen för då går hela dagen förlorad. Åtminstone känns det som det.
Idag blev det verkligen ett stort plus poäng till mitt morgonpigga jag. Det småregnade i morse när jag åkte upp till stallet och jag tackade mig själv för att jag pallrade mig upp. Gregers vackra, nästan lysande, gröna regntäcke åkte på innan de nio fyrbenta vännerna i stallet fick traska ut i hagen och käka frukost.
45 minuter senare, efter kaffe hos mormor, mockning, matgöra och sopning av hela stallet så var inte täcket så vackert längre. Mest lerigt och kladdigt. Men hästen var ren. Tur det.
Så idag blev det en 20 minuters barbackatur på grusvägarna med lösgörande arbete. Jag är glad för att jag har ridit så mycket utan sadel i mina dar. Greger kan nämligen vända på en femöring och göra lite väl tvära svängar ibland och det är inte alltid så lätt att hålla sig kvar på en välborstad och rätt så spinkig hästrygg. Men jag lyckades sitta kvar. Yesyes, annars hade jag kommit hem och sett ut som ett vandrande lermonster, sanna mina ord. Det är mini-ler-sjöar överallt.
Silver Tail Gregory - my number one.
Idag blev det verkligen ett stort plus poäng till mitt morgonpigga jag. Det småregnade i morse när jag åkte upp till stallet och jag tackade mig själv för att jag pallrade mig upp. Gregers vackra, nästan lysande, gröna regntäcke åkte på innan de nio fyrbenta vännerna i stallet fick traska ut i hagen och käka frukost.
45 minuter senare, efter kaffe hos mormor, mockning, matgöra och sopning av hela stallet så var inte täcket så vackert längre. Mest lerigt och kladdigt. Men hästen var ren. Tur det.
Så idag blev det en 20 minuters barbackatur på grusvägarna med lösgörande arbete. Jag är glad för att jag har ridit så mycket utan sadel i mina dar. Greger kan nämligen vända på en femöring och göra lite väl tvära svängar ibland och det är inte alltid så lätt att hålla sig kvar på en välborstad och rätt så spinkig hästrygg. Men jag lyckades sitta kvar. Yesyes, annars hade jag kommit hem och sett ut som ett vandrande lermonster, sanna mina ord. Det är mini-ler-sjöar överallt.
Silver Tail Gregory - my number one.
Svetten lackade
Idag blev det mycket för lilla Greger. Lastträning gånger två och "ridhusinvigning". Det är nämligen en man inte så långt från oss som byggt ett ridhus och där var vi idag och jobbade så att svetten rann från både mig och Greger.
Jag tyckte det var jättekul, det är spännande att se vad man får ut av hästen när man lyckas trycka på de rätta knapparna och så är det skönt att känna att man själv verkligen jobbar. Det kan ju bli lite si och så med det annars om man inte har inspiration. Har man någon som står i mitten och talar om vad man ska göra och framför allt hur, så får man en släng av djävlar anamma i sig och går in för uppgiften som fasen för att visa att man faktiskt kan.
Så ja, jag kan säga att jag har saknat att rida lektion, vilket jag inte gjort på säkert tre år. Det lär nog kännas i morgon så det blir nog bara en skrittur om jag överhuvudtaget kommer upp på hästryggen utan att det känns som jag ska gå av på mitten...
Det enda som Greger tyckte var lite "läskigt" i ridhuset var när vi satte av i galopp (dock en ganska sansad sådan faktiskt) för då sprätte han upp grus från underlaget på träväggarna så att det lät. Då sprang vi lite fortare ett tag tills han kom på att det inte var ett dugg farligt. Sista gångerna använde han det nog bara som förevändning för att få öka hastigheten några snäpp.
Skönt med ridhus när regnet står som spön i backen och det är lervälling precis överallt. ;)
Jag tyckte det var jättekul, det är spännande att se vad man får ut av hästen när man lyckas trycka på de rätta knapparna och så är det skönt att känna att man själv verkligen jobbar. Det kan ju bli lite si och så med det annars om man inte har inspiration. Har man någon som står i mitten och talar om vad man ska göra och framför allt hur, så får man en släng av djävlar anamma i sig och går in för uppgiften som fasen för att visa att man faktiskt kan.
Så ja, jag kan säga att jag har saknat att rida lektion, vilket jag inte gjort på säkert tre år. Det lär nog kännas i morgon så det blir nog bara en skrittur om jag överhuvudtaget kommer upp på hästryggen utan att det känns som jag ska gå av på mitten...
Det enda som Greger tyckte var lite "läskigt" i ridhuset var när vi satte av i galopp (dock en ganska sansad sådan faktiskt) för då sprätte han upp grus från underlaget på träväggarna så att det lät. Då sprang vi lite fortare ett tag tills han kom på att det inte var ett dugg farligt. Sista gångerna använde han det nog bara som förevändning för att få öka hastigheten några snäpp.
Skönt med ridhus när regnet står som spön i backen och det är lervälling precis överallt. ;)
